Kategoriarkiv:Uncategorized

Han sprätte upp ur drömmen. Klockan: 04.17. I den ryckiga sömnen hade drömbilderna rullat i honom som en vämjelig film med korsklippta korta scener och låg nu kvar som en hårt pumpad blodtrycksmanschett kring hjärtat och en fuktig hinna över huden. Ungefär som han vetat om att det skulle bli. Det här var vad detFortsätt läsa ”Svarta natten är vita dagens mor”

Då när Bronco kom i skokartongen hade jag ingen skrivbok. Mormor kom väl inte underfund med att det var bra att ha en förrän nyligen. Det är därför det står nästan ingenting om Bronco. Han ska jag skriva väldigt mycket om i nya skrivboken. Det är den morfar och jag ska köpa nästa gång han fårFortsätt läsa ”Bara jäntor skriver dagbok”

Vid tiden för den där oktoberdagen när slumpen gör honom till kulturredaktör Harry Millgaards medarbajdare är han en arbetsskygg slacker i början av tjugoåren som för att slippa jobba lever på studielån  – utan att studera annat än LP-skivorna och böckerna hemma i bokhyllan. Redan som liten pojke, när han levde i alla de därFortsätt läsa ”På väg hem till henne”

Under tandborstningen, balanserande på ett ben för att småmusklerna i artroshöften ska få jobba skiten ur sig, tittar jag ner i tvättkorgen och kan inte begripa hur den kan vara smockfull. I klädväg den senaste tiden är det bara kalsingar som av gammal vana bytts varje dag, strumpor används väldigt sällan, så det måste välFortsätt läsa ”Tvättstuga och inregnad i Palma”

Det bara är ju så. Att jag trivs bäst hemma i min lilla soullya under takåsen tre trappor över gården. Även i tider fria från lömska virus. Men när allt kommer omkring, i långa loppet, finns en ensamhet att undvika.  Innan »Jackie« av Anne Swärd gick sitt sorgliga öde till mötes hann den ändå fåFortsätt läsa ”Hög tid att bli en Knausgård-rökare”

Bodil Malmsten skriver i sin sista bloggbok. Hon har lämnat Finistere och franska Atlantkusten och flyttat hem till Stockholm. »Tre trappor utan hiss, jag valde det själv, jag ville ha bostadsrätten i gårdshuset, träden utanför, balkongen, månen när det är månsken, regnet när det regnar. Snön. De tre trapporna som kommer att hålla mig vidFortsätt läsa ”Sno texter”

Halv sex, jag vaknar då, eller fem, varje morgon, med balkongdörren på glänt. Så här års, det är en rent Fred Åkerströmsk jag ger dig min morgon-känsla. Fåglarna nere i parken friar för fulla muggar. De hörs men syns inte, trädens och buskarnas lövverk har börjat tätna. Minns hur The Dude, min gula katt, tyckte om attFortsätt läsa ”Flanera längs Champs-Élysées”

När till och med en sådan inpinkad hemmasittande skummis som en annan börjar känna att det här … nejmen hur fanihelvete ska man härda ut. Det funkar ju inte att – som man helst vill – dricka sig bort till en annan sorts verklighet. Där det inte är som det är i den verklighet somFortsätt läsa ”The road to hell”

Jag har skrivit fjorton sidor här i skrivboken redan. Det är om lite av varje. Det står nästan inga hemligheter alls. Det som man enligt mormor kunde skriva i en dagbok. Den som mormor säkert skriver i om Gud och Jesus och dom kallar ju hon för dagbok. Morfar håller med mig. »En skrivbok erbjuderFortsätt läsa ”Låst skrivbok”

Stringhyllan med fötter och arbetsskiva för Macbooken. Den är uppsatt. Den levererar, exakt allt det man kan hoppas på och lite till. Även om det just denna gråblöta första maj inte är mycket att se ut på från nya skrivarhörnan. Sett genom den helglasade dörren till franska balkongen är det väl bara en svartfågel. Svävar mellanFortsätt läsa ”Svartfåglar”