Baby blue

Han skrev »It’s all over now, hej då, baby blue (flyttfirma hämtar så småningom det nödvändiga)« på en grön post it-lapp och tryckte fast den i marijuanasmulorna på hennes sida av köksbordet. Han tittade på Garminklockan på vänstra handleden: halv åtta, pulsen 89, tre streck på stressmätaren. Bussen skulle vara där tio i. Han gickFortsätt läsa ”Baby blue”

Arvtagerskan

Han stod i flugsvärmen på gödselstacken bakom stallet. Gröna Tretorn gummistövlar, brännässlorna knähöga. Beppehatt med blå blommor, Wayfarerbrillor, solen lågt i väster över älven. Han spettade med grepen. För att rädda sig undan hettan hade de luringarna ålat sig genom de översta lagren av hästskit ned till svalare trakter på djupet, han spettade och grävdeFortsätt läsa ”Arvtagerskan”

Murphys lag

Och äntligen kom de hårda männen med snickarbrallornas fickor fulltjofsade av grejsimojs och fick upp Stringhyllorna och anslagstavlorna och annat på väggdjäveln av knallhård betong som krävde borrar med utomjordiska egenskaper, vid platsen där det äntligen ska bli seriöst skrivande av igen. Och polaren Per spacklar väggar i gamla lägenheten och vi lyckades tränga inFortsätt läsa ”Murphys lag”

Pin-Up

Gubben i ettan på andra våningen hade dumpat en Konsumkasse med Pin-Up, Top-Hat, Cocktail och Kavalkad i Hasse Edströms cykelkällare. Allt vi tidigare hade sett i den vägen var glimtar av våra mammor, men vi hade ändå börjat få en del ljusa fjun på de små pittarna.  Den sommaren bonade våra mammor golven, bakade kanelbullarFortsätt läsa ”Pin-Up”

Ulf Gerhard klipper håret

Den har lästs sakta, stilla, fint, vördnadsfullt. Nu kan tredje Vardagar-bumlingen knökas in åtminstone nånstans i närheten av hyllmetern, eller om det rör sig om metrar, med Ulf Gerhardböcker. Trean blev rätt hundörad. Inte som ettan kanske, men ändå rätt så hundörad. Som den 385:e av dagbokspjäsens totalt 863 sidor. Jaha, tänkte jag när jagFortsätt läsa ”Ulf Gerhard klipper håret”