Det finns inget äckligare än snus. Detta vet jag är en djup sanning eftersom jag själv är en snusgubbe. Jag har haft det där vedervärdiga äcklet under läppen ända sedan jag gick i sexan på Tjärnaskolan. Någon – det kan ha varit Hasse Alsterlund – hade kommit över en dosa Röda lacket och vi varFortsätt läsa ”Äcklig snusgubbe”
Författararkiv:Thomas R Halvarsson
Av banan och på spåret
Plura är på spåret, själv är jag av banan, orkar inte längre, tyar inte mer, och jag har aldrig haft vett i att bry mig om pengar; jag bara låter dom ta rätt så slut och tänker att det får dom väl göra då, det ordnar sig ändå på nåt vis och det har detFortsätt läsa ”Av banan och på spåret”
Urtjatigt
Lite snuvig, lite hostig försöker man sträckläsa det som kom i postlådan, Hassan Blasims nya, GUD 99. Men stup i halvtimman durrar det till på handleden och urtavlan på Garminklockan skriker åt en: »Rör på dig!« Framåt eftermiddagen, bara åttio sidor in i romanen, är vi osams, jag skriker tillbaka. »Nu håller du käften!Fortsätt läsa ”Urtjatigt”
Jag och min bloggpersona
Många bloggläsare, i vart fall oroväckande hög procent av dom jag får kontakt med, tycks förväxla min bloggpersona med mig själv. Ändå är en hel del av dessa sådana som känner mig personligen och/eller är tränade läsare. Här om dagen hände det igen: »Vilken kvartersbar är det du sitter och dricker på om eftermiddagarna?« Det gör migFortsätt läsa ”Jag och min bloggpersona”
Essäer är den nya skiten
Innan jag bestämde mig för att nu måste det fan bli ordning i bokhyllan, ja bokstavsordning, hade jag sorterat in sådana som Kjell Askildsen, Richard Ford, Lucia Berlin, Tobias Wolff, Raymond Carver, Hemingway intill varandra i hyllorna, och jag gav mig i kast med omläsning från den avdelningen och tänkte att det kanske kan ledaFortsätt läsa ”Essäer är den nya skiten”
Hitta hem
Jag lägger fram böcker på soffbordet som jag vill läsa om innan det blir försent. Göran Tunström i en av travarna. Som ung författarwannabe förbannade han sitt öde att vara född i Sunne: »Ty den som är född i Sunne har ingenting att berätta, tänkte jag och beslöt mig för att för all framtid vändaFortsätt läsa ”Hitta hem”
Vaxpropp
När man är karl och drabbas av en fet vaxpropp i vänstra örat. Man blir sängliggande. Man vill ha en mamma att ringa till och få tröst. Man är den det är mest synd om i hela världen. Man googlar ”symptom på Covid”. Man beställer Revaxör på nät-Apotea, som kommer hem i brevlådan för attFortsätt läsa ”Vaxpropp”
Picassos ångest
Picasso skapade mästerverk i sömnen. Ändå ville han inte gå upp när han vaknade på morgonen. Prestationsångesten var så stor att han fick lockas och pockas ur sängen av hembiträden och musor och modeller. Det kunde ta halva dagen att få honom att kliva i tofflorna och i den noppiga blå morgonrocken hasa bort tillFortsätt läsa ”Picassos ångest”
Inga bokpärmar
Skammen slog ner i mig, jag ville inte visa mig utanför lägenheten. Först behövde jag formulera en sammanfattning, en kort, på en eller två meningar, för dem som undrade över hur det gick med min bok, den jag hade tänkt ge ut själv när den tänkte förläggaren, som jag tyckte, svek ett löfte, men somFortsätt läsa ”Inga bokpärmar”
Terapitimme
Fredag morgon, Dr Melfi synade sin patient nr 1 för dagen i sömmarna. Sedan nån gång på senvintern hade jag gett fan i, bara låtit håret och skägget växa, och jag såg nu ut som en som sover under broar, och hon hade av en pressad sjukvård kallats under fanorna och av den anledningen haftFortsätt läsa ”Terapitimme”
