Då när Bronco kom i skokartongen hade jag ingen skrivbok. Mormor kom väl inte underfund med att det var bra att ha en förrän nyligen. Det är därför det står nästan ingenting om Bronco. Han ska jag skriva väldigt mycket om i nya skrivboken. Det är den morfar och jag ska köpa nästa gång han får löning från Verket.

Skrivboken som jag skriver nu i är ju än så länge den jag fick av mormor. I den kommer allting om Bronco aldrig i livet att få plats. Det är rätt så länge som jag har haft han. Han var en jätteliten valp när han kom. 

Han fick plats i en kartong som det stog Oscaria på med bokstäver. Jag vet att det är en skoaffär nere på Borlänge som heter så. Han åkte i skokartongen från där han kom ifrån. Det var i baksätet på Vilgots bil. 

Vilgot är morfars bror. Även han bor på Saresgatan. Det är ett rött hus på andra sidan vägen. Det finns bara ungefär fyra stycken farbröder till på Soltorget som har en bil. Hon som Vilgot är gift med heter Märta.

Nu blev det tokigt. Det vart om helt och hållet annat än om Bronco. Det är det som är märkvärdigt med en skrivbok. Det skrivna kan bli om annorlunda saker än det man skriver om. 

Bronco hade kräkts i skokartongen. Enligt Vilgot var det för att han blev åksjuk. Det ansåg inte jag var märkvärdigt. Så blir jag med ibland när vi tar bussen ner på Borlänge. Det är om det inte finns plats längst fram så att man kan titta på Hagavägen rakt framåt.

Kräkset gjorde ingenting. Han skulle ändåså inte sova i skokartongen. Mormor hade redan handarbetat ihop en hundbädd. Den blev av ett rött täcke som hon gjorde minst dubbelt så tjockt. Uppepå täcket ligger det flera stycken kuddar. Det är jättemjukt och skönt om man ligger där. Ändåså vill Bronco sova i fotändan på min säng. Han är hur envis som helst med det.

Mormor sade att Bronco kunde vara så gott som helt och hållet min hund om jag själv ville det. Det kanske var för att hon begriper att jag narras när jag säger att jag har lekkamrater. Det ville jag på en gång. Det är den anledningen som gör att allting aldrig i livet får plats i skrivboken jag skriver nu i.

»Du kommer väl ihåg att vi ska köpa en ny skrivbok«, sade jag till morfar. Det var för säkerhets skull.

»Jadå. Det blir av nästa löning. När vi ska ner på Borlänge«, sade morfar.

Även det gamla om Bronco får nog plats i den. Man kan skriva om gamla saker i en skrivbok. Det är inte nödvändigt att det man skriver nyss har hänt. Det är enligt morfar. Han har sagt precis dom orden. Han vet det mesta om skriverier.

»Det är bara jäntor som har skrivböcker som dagbok«, sade morfar när han sade det. Då både lät mormor ur näsan och både lyfte ögonbrynen uppåt taket.