Hundöron i böcker, ja, länge i livet såg jag på det som förknippat med dödsstraff. Tills jag insåg att mitt efterlämnade bibliotek ändå bara skulle komma att bli till himlande blickar och ett suckande och stånkande för de ljudboksläsande ättlingarna (tips: ställ en hyrcontainer nere på innergården och dumpa böckerna ut genom fönstret).

Så nu viks det hundöron utav bara fan.

Dock inte i låneböcker. Där kletar jag in post it-lappar för att markera sidor med understrykningar och marginalanteckningar. Blyerts, som sedan suddas.

Att jag kluddar i mina egna böcker, som just nu i Stefan Lindbergs »Splendor«, gör ju i enlighet med ovanstående ingenting. Men när man försent kommer på att man glömt sudda i en lånebok … Ingen av de kommande låntagarna kan ju veta vem den skyldige är. Men ändå, det hjälper inte. Jag skäms likafullt.

Den före »Splendor«, Lydia Sandgrens debutroman »Samlade verk«, visar på en svacka när det kommer till hundöron. Men så tar den sig igen, något oerhört ungefär efter femhundra sidor, och av de totalt sjuhundra sidorna har nog ett par hundra öron.

Upptäcker att Gabriel García Márquez »Hundra år av ensamhet« kommit i nyöversättning av Lina Wolff. Mitt, säkert tre fyra gånger lästa, ex av första utgåvan på svenska är från 1970. Beställer omedelbart nyutgåvan.

Spännande att Klas Östergren bygger ut »Gentlemen» och »Gangsters« till en trilogi. I »Renegater«, 600 sidor som kommer i höst, har Henry Morgan varit ute i Europa i fyrtio år, och tycker det är dags att ta sig hem och göra upp räkningen med de som finns kvar i livet. Säger Östergren till DN.

När jag letar i bokhyllornas obeskrivliga röra efter »Hundra år av ensamhet«, slår det mig att det nu känns som att det är hög tid att acceptera att »På spaning efter den tid som flytt« kommer att förbli den värsta av dammsamlarna.

Eller vänta nu … mina sju volymer (nog var det väl sju, ljusgrönt omslag?) av Prousts roman blev nog kvar där jag bodde innan flykten hit, till de 47 kvadrat där kanske högst hälften av ens livslånga boksamling fick plats.

Så vad jag vet kan »På spaning efter den tid som flytt« redan ligga och multna bland de feta råttorna i de stinkande sopbergen på Fågelmyra.

Beställer efter djupdykningen i bokhyllorna också en dammvippa. Från Apotea. Att böcker finns hos nätbokhandlarna förstås man ju. Men att dammvippor finns på Apotea …